Hej på er.
I tisdags var det då dax för Hilda att fara till Sverige alldeles själv.
Hon vaknade redan kl 07.00 och var så uppspelt over sin stora dag.
Vi hjälptes åt att packa hennes resväska och ryggsäck.I ryggsäcken la hon sitt Nintendo,Ipad,bok och pysselbok.Hilda hann även leka med sina vänner ett par timmar innan vi gav oss iväg.
Det har flyttat in en ny flicka här som är I Hilda's ålder och de har redan hunnit bli vänner.
Gracie,en av Hildas kompisar här gav henne lite kakor och lite krimskrams som hilda tog med sig I ryggsäcken och jag såg att det var lite småjobbigt för flickorna att saga hejdå till varandra.
Vi tog oss till en bok affär (Barnes and Noble) innan vi åkte mot flygplatsen för Hilda skulle köpa en bok som hon kunde läsa under sin Sverigevistelse men jag antar att Hilda endast gör det hos sin farmor och farfar för när hon väl är hos Ella,Roxanne och Boel så komme Hilda inte vilja läsa böcker antar jag ;D.....
Det var så enkelt när vi checkade in Hilda,vi fick följa med Hilda ända till Gaten och vänta tills hon gått ombord på planet.
Hildas biljetter och pass hade hon runt halsen och lite nervös var hon allt men så modig och lite
mallig också.Vi fick reda på att Hilda blivit uppgraderad till en bättre sittplats med strörre benutrymme och det kändes ju även så mycket batter.
Hilda var inte ensammen om sin resa mot Sverige,det var en kille på 10,5 år som också var på väg till sina släktingar och det var även hans första resa själv.De skulle få sitta bredvid varandra.
Pojkens mamma (som var svensk) berättade att han var så orolig natten innan att han hade svårt att andas men att han ändå tänkte flyga själv ...Pojken kunde inte svenska,han är född här I USA.
Det var skönt att få prata med mamman om just det här läget då man lämnar sitt barn för en sådan lång resa...papporna lugna och mammorna nästintill hysteriska!
Barnen fick gå ombord ca 20 minuter innan resten av passagerarna och det var pussar,kramar ,många visdomsord och svårt att hålla tillbaka tårarna.
Jag bara intalade mig att INTE gråta för Hildas skull,bara vara glad för hennes skull att hon får
flyga själv.Alla känslor så kom fram då man lämnar sitt barn I händerna på okänt folk.
Vi satt kvar där ända tills planet lyft och personalen ringde Mathias när de var luftburna om att allt
var OK och att det var nu på väg.
Vi åt Sushi och åkte hem,slängde oss I soffan och såg en bunt med filmer och undrade över Hilda's
resa...tomheten och tystheten infann sig på ett så konstigt vis.....jag har aldrig varit ifrån Hilda så länge så det var så jobbigt,Mathias är van att resa iväg från oss så det var lite enklare för honom och tur var väl det,,,han fick trösta mig.
Vi var vakna hela natten,Hilda skulle vara framme I Danmark (där farmor och farfar tar emot Hilda)
kl 04.00 och Hilda ringde oss 04.45.Det tog lite extra tid för de fick gå av planet sist tillsammans med en ledsagare,genom passkontroll och bagageutlämningen.
Det var en befrielse då mobile ringde och Hildas röst hordes I luren <3
Det var så skönt att andas ut och så roligt att höra Hilda's glada röst berätta om resan.
Det hade gått bade bra och dåligt,det positiva var att hon fick en fönsterplats och alla tog så bra hand om henne och det negative var att hon kräktes några ggr pga turbulensen.
Inte ett enda ord om att hon aldrig mera skulle flyga och det var väl typiskt att det skulle vara så turbulent just denna ggn då hon flog själv,,,,det har aldrig hänt oss förut och vi har ju flygit en hel del.Lite tråkigt var det också att killen inte pratade ett endaste dugg,han var tydligen knäpptyst hela resan.men Hilda åt mat,såg filmer,somnade ett par timmar,kräktes och var framme.
Det bästa var när Hilda var på väg till ankomsthallen där farmor och farfar tjoade och skrek av glädje over att deras barnbarn äntligen var hos dem.
Bilresan direct tillbaka till Sverige tog sin tid men Hilda sov endel under den resan också och när de väl kom fram till Julita så sprang Hilda direct ut I deras trädgård för att återigen upptäcka allt och alla deras kaniner:D
Ni undrar säkert varför Hilda inte gjorde ett byte I Danmark för att landa på Arlanda I Sverige...
Hon tyckte det fick räcka med den långa resan till Danmark,hon var lite orolig för bytet I Danmark,även fast vi berättade att det är en ledsagare med hela tiden så ville Hilda göra sin allra första resa till Sverige på deta här viset,och det var ju helt Ok för oss alla.
Var sak har sin tid.
Vi pratade med Hilda senast sent I går kväll, kl 24.00 och då var kl 09.00 I Sverige...de hade just vaknat och Hilda på toppen humor såklart....de skulle till Hilda's gammelfarfar och Puzzel ( Hildas katt som bor hos gammelfarfar)....
Så härligt att höra hur glad Hilda är,det hjälper mig så mycket för gudarna ska veta hur mycket vi saknar den ungen men det är nog bara att börja vänja sig vid dessa besök och jag kan bara beundra och glädjas åt mitt lilla barn som är så otroligt modig och självständig som ens vågar ge sig på en sådan resa.....
Ett riktigt äventyr!
Här Hilda och killen som är på väg in till planet, mannen på bilden är flygpersonal som tar hand om barnen. |
Allt Hilda behöver har hon runt halsen för tillfället. |
Min kära unge på rullbandet på väg till Inchekningen <3 |
Watch out Sweden.....Hilda is on her way <3 |